Släktet Magnolia har i trädgårdssammanhang alltid legat nära Rhododendronsläktet. Därför har vi sett det som naturligt att de båda släktena bör omfattas av en och samma intresseförening. I England finns motsvarande upplägg hos RHS. Rent botaniskt ligger släktena långt ifrån varandra men odlingsmässigt är de lika i flera avseende. Rhododendron och Magnolia kompletterar varandra på ett effektfullt sätt i trädgården.Vi har flera av de ledande Magnoliaexperterna som medlemmar och bygger på så sätt upp den samlade sakkunskapen inom vår förening. Magnoliaintresset verkar vara på uppgång i vårt land så behovet av att samla intresset i en specialförening känns angeläget.

______________________________________________________________________________________________

Erland Ejder och Magnus Carlström 6 april 2017.  
Sydsvenska Rhododendron- och Magnoliasällskapet

Att odla Magnolia, lite enkla råd
Magnolior har blivit allt populärare inslag i våra trädgårdar – och det med all rätta. Överdådigt vårblommande träd och buskar kan inte undgå att imponera. Förr ansågs magnolior vara mycket exklusiva och svårodlade men med ökade kunskaper om deras krav i odling och med många nya hybridsorter har situationen ändrats.
1. Kan jag verkligen ha magnolior i min trädgård – är de inte för ömtåliga?
Det beror på var du har din trädgård och vilken slags magnolia du vill odla, men möjligheterna är mycket större än de flesta tror. Zon 1-3, flera olika arter och många hybrider ger goda förutsättningar, men köp inte vad som helst på braskande bilder och överord.
2. Vilken jordtyp är bäst?
Magnolior trivs där Rhododendron trivs, men egentligen uppskattar de lite högre pH och högre näringshalt. Även något högre pH än neutralt, 7, kan de acceptera men vid alltför höga värden kan de börja visa kloros (gulgröna blad). Känsligheten är olika för olika arter och hybrider men erfarenheterna är inte entydiga.
När man planterar en magnolia är det en bra idé att gräva ett rejält hål och fylla på med bra jord, men på lång sikt får plantan hålla tillgodo med vad som erbjuds i djupare jordlager.
3. Vilket läge i trädgården är bra för en magnolia?
Magnolior gillar värme. Man kan ofta se hur mindre plantor tar ett riktigt skutt under värmeböljor på sommaren. Lite skugga går bra, men kraftig skugga ger klenare växt och mindre blomning.
Magnolior blir lätt misslynta om man flyttar dem så det är lämpligt att man från början försöker tänka efter hur situationen kommer att bli när de vuxit sig större.
För de tidigast blommande arterna och sorterna kan det vara en bra idé med ett norrläge vilket gör att blomningen kommer lite senare.
En mur eller vägg ger ett skydd mot vårfroster i tidig blomning.
4. Vad skall jag tänka på när jag köper en magnolia?
Köp den plantstorlek du önskar men tänk på att en mindre planta är lättare att hantera och etablera.
Köp bara krukodlade magnolior, inte med insvept rotklump och absolut inte barrotsplantor, de är mycket svårare att etablera.
Se om möjligt efter att rötterna i krukan inte bildat ett kompakt nystan och att de ser vita ut – inte bruna: då kan de ha skadats av vinterkyla.
Fjolårets tillväxt skall vara god men blomknoppar är inte nödvändigt vid planteringen. Blommor utvecklas tids nog i takt med stigande ålder på plantan.
5. Hur bör planteringen gå till?
Som för alla växter: bra jord under och omkring rötterna, satt på rätt djup, dvs. som plantan vuxit tidigare.
Måttlig tilltryckning av planteringsjorden, ordentlig vattning i början men inte dränkning.
En rejäl käpp eller påle för uppbindning, men skada inte rotklumpen.
En nätbur kring stammen är angeläget om din trädgård inte är helt viltsäkrad (och hur många trädgårdar är det?).
6. Skall magnolior gödslas?
Ja, gärna, de tycker om god näringstillgång. ”Mulching” är också bra, både för fukt och näring och för isolering mot kraftig vinterkyla. Gödsla inte sent på året (bara på våren, bestämt inte efter midsommar), annars kan det hända att nya skott inte hinner avmogna före vintern.
7. Hur kan jag hjälpa magnolian genom vintern?
Särskilt yngre plantor tar gärna emot ett rejält lager av löv eller annan ”mulching” för att inte kraftig vinterkyla skall skada rötterna. Dessa är mycket känsligare för låga temperaturer än stam, grenar och knoppar.
Snö är bästa tänkbara isolering men denna naturliga hjälp kan vi ju inte alls räkna med alla vintrar.
8. Hur snart efter planteringen börjar magnolian blomma?
Väldigt olika. Ympade plantor når snabbare blomning än sticklingar och långsammast är fröuppdragna plantor. Somliga ympade sorter kan börja blomma efter ett eller ett par år medan den andra extremen är M. campbellii (för övrigt inte är härdig här!) som anses kunna ta minst 20 år till blomning.
Det visar sig inte sällan att blommorna inte blir riktigt förstklassiga första gången en planta blommar, så ha lite tålamod!
9. Kan jag skydda blommorna mot frost?
En liten planta med några få blomknoppar kan skyddas med ett tygstycke eller en lätt presenning en enstaka frostnatt, men annars får man acceptera ödet. Se också punkt 3.
10. Min magnolia blommar på hösten också - är det något fel på den?
Nej, det är naturens (egendomliga) ordning att några blomknoppar som skulle slagit ut till våren kommer igång redan på hösten. Det varierar med art/sort och väderlek.
11. Vad får jag göra med min magnolia, och vad får jag inte göra?
Du får inte gräva inom rotområdet, åtminstone så lite och sällan som möjligt. Rötterna hos en magnolia är ”spagettiliknande”, grova, och vill väldigt ogärna bli störda. Särskilt känsliga är de under tid när de inte är i tillväxt.
Du får beskära din magnolia. Egentligen är magnolior vackrast när de bär blommor ända ner till marken men om det behövs kan man mycket väl beskära dem. Gärna direkt efter blomningen, eller varför inte i så fall redan när blomknopparna börjar slå ut så att grenen kan tas in och sättas i vas?
Beskär inte under senare delen av aktiva tillväxtperioden. Då kan nya skott möta vintern utan att hunnit avmogna.
Skada inte barken mekaniskt, tex. med gräsklippare.
Låt inte hunden utnyttja magnolian som lyktstolpe.
12. Vilka färger finns på magnoliablommor?
Vita, alla rosa och röda nyanser, från mycket ljust rosa till nästan svartviolett. Ljust gul till kraftigt gul.
Försök förvissa dig på förhand att blomfärgen kommer att bli som du önskar. Särskilt för M. x soulangeana, som är en stor grupp av korsningar mellan M. liliiflora och M. denudata, finns en väldig variation. Önskar du en viss färg bör du köpa en lämplig namnsort.
13. Hur förökar man magnolior?
Frö, sticklingar, ympning (inklusive okulering), avläggare. Sydsvenska Rhododendron och Magnoliasällskapet kan ge mer upplysningar.
Frön av fripollinerade magnoliahybrider blir sällan något fantastiskt, risken för mediokert resultat är mycket större. Man får vänta många år till de första blommorna visar sig och därför bör man skaffa sig bättre odds om man vill dra upp magnolior från frö.5
14. Hur stor plats skall jag beräkna för min magnolia?
Det beror helt på art/sort. M. stellata kan få plats i ett utrymme av 1,5 m x 1,5 m x 1,5 m medan ett exempl finns att M. ’Galaxy’ efter 35 år är ca 8 m hög, 8 m bred och med en stamdiameter på 40 cm. I Alnarp finns en ännu mycket större M. acuminata.
15. Vad kan jag lämpligen underplantera?
Det blir ganska mörkt under en stor magnolia som har nedre grenar kvar. Vårlökar, Hosta är bra. Gräv så försiktigt som möjligt om du vill komplettera underplantering. Om du stammat upp din magnolia, vilket egentligen inte är rekommendabelt (se punkt 11) – men det kan ju ibland vara nödvändigt – så kan underplanteringarna vara mer varierade.
16. Behöver jag vattna magnolian?
Ja, särskilt när plantan är ung, sedan går rötterna efterhand djupt ner om markförhållandena är rimliga, inte med pålrot men ofta djupt som komplettering till de rikliga ytliga rötterna.
17. Varför sätter inte min magnolia frön?
De tidigt vårblommande magnoliorna kan ha för kallt för att pollinering och befruktning skall fungera.
Frost i blommorna förhindrar frösättning.
En del magnoliasorter har sådana kromosomtal att de är mer eller mindre frösterila. Blomningen påverkas inte, men väl frösättningen.
18. Var kan jag se magnolior i odling?
I många privata trädgårdar, naturligtvis.
I Helsingborg och längs Strandvejen mellan Helsingör och Köpenhamn finns många magnolior.
Magnoliaskogen öster om Rörsjövägen i Alnarp innehåller över 1000 magnolior.
Ett par särdeles pampiga M. x soulangeana växer på sydsidan av Borgeby slott.
19. Vilka fiender har min magnolia?
Rådjur, harar och kaniner – värst på unga plantor men även på större exemplar.
Sniglar och spinnkvalster – men bara på unga plantor.
Honungsskivling, men det är inte vanligt.
Sorkar, men risken är i varje fall inte större än på många andra träd och buskar.
Vårfroster på de tidigast blommande magnoliorna. Ibland spolieras blomningen men det är ovanligt att resten av plantan tar skada.
Någon enstaka gång kan vårfrostskada på nedre stammens bark uppstå, särskilt om kraftig vårsol värmer stammen. Surra i så fall genast ett textilband hårt kring skadan och låt det sitta hela sommaren. Det är god chans att det läker.
20. Vilken art eller sort skall jag välja?
Försök se dig omkring vilka magnolior som gått bra att odla i din trakt. Diskutera med trädgårdsbekanta och läs.
Problemet är det finns många bra arter och sorter som inte lagerhålles av plantskolorna - dock kan en hel del beställas.

Chansning på nyheter hos plantskolorna kan vara spännande men görs på din egen risk: många importer är helt eller ganska oprövade här. Magnoliahybrider från södra halvklotet (Australien och Nya Zeeland) måste betraktas som vanskligare och eventuellt ömtåligare. De är främst för entusiaster och samlare som vill pröva nyheter. De flesta innehåller gener från M. campbellii var campbellii vilket ger stora fina blommor och från M. campbellii var mollicomata ’Lanarth’ som har med sig härligt djupröda färger. Dock har båda dessa arter riktigt dålig vinterhärdighet och det är tveksamt om hybridiseringen med dem ännu har lett till tillräckligt vinterhärdiga sorter för odling här. Fortsatt korsningsarbete på denna grund kan behövas.

Här följer en liten lista, som alltid något subjektiv:

acuminata. Gula eller gulgröna, oansenliga blommor, mycket härdig, blommar sent på våren, blir riktigt stort parkträd.
acuminata ’North Gold’. En ovanligt bra form av M. acuminata, större och djupt gula blommor, mycket härdig, blommar sent på våren, blir ett stort men ganska smalt träd. Från KE Flincks trädgård i Bjuv, kommer snart i handeln.
’Alnarp’. Rosa blommor med violett inslag. Lite senare blomning, härdig, blir ett stort rejält parkträd. Från KE Flincks trädgård i Bjuv, kommer snart i handeln.
campbellii är definitivt inte härdig i Sydsverige.
cylindrica, oftast formen cylindrica ’Pegasus’. Vit med mycket svag rosa färgning vid blombasen. Tidig, enormt rikblommande, sätter en hel del frö.
’Daybreak’. Rosa blommor med pärlemorlyster. Något senare blomning, härdig, blir ett smalt medelstort träd. De enskilda blommorna kanske inte så långlivade innan kronbladen faller av.
denudata är tveksamt härdig i Sydsverige och mycket tidig i blomningen.
Elizabeth’. En av de första gula hybriderna som gjordes. Ganska ljust gul men mycket eleganta blommor. Lite senare blomning, härdig. Fortfarande en av de bästa gula.
”Flickmagnoliorna” (M. ‘Ann’, ‘Betty’, ‘Jane’, ‘Judy’, ‘Pinkie’, ‘Randy’, ‘Ricki’, ’Susan’). Från ljust rosa till djupt röd. Sortnamnen är inte alltid korrekta i plantskolorna. Ganska småvuxna, härdiga, rikblommande men saknar kanske riktig elegans. Gillar man dem är de ett säkert val.
’Galaxy’. Djupt rosa blommor. Medeltidig blomning, härdig. Lättodlad, allt populärare. Blir med tiden riktigt stor. (Som exempel finns ett träd som vid 35 års ålder 8m högt, 9 m brett och har en stamdiameter på 40 cm). Ett mycket bra val om man har plats med det.
George Henry Kearn’. Ljust rosa, småvuxen, startar medeltidigt men håller på att blomma in på sommaren. Härdig, lättodlad, kan rekommenderas.
Ingemar’. Kraftig, fin, gul färg, litet symmetriskt vuxet träd, härdig. Blommorna kommer just före och bland bladen men döljs inte utan ger bara en fin färgkontrast. Från KE Flincks (hans favoritmagnolia!) trädgård i Bjuv, kommer snart i handeln. Nog det bästa valet bland gula magnolior.
kobus. Vita blommor i massor, ibland med svag rosa anstrykning nederst på kronbladen. Blir medelstort träd, härdig, anspråkslös, mycket använt i offentliga planteringar, ganska tidigblommande. Kan dröja en del år innan det blir rikblommigt eftersom den oftast fröförökas.
liliiflora. Mörkt vinröd, många former med ljus insida på kronbladen. Börjar blomma lite senare på våren och fortsätter sedan långt in på sommaren. Buskformig, måttligt stor. Attraktiv men lite tveksamt härdig. Vanligaste formen är ’Nigra’ men bättre finns.
x loebneri ’Leonard Messel’. Rosa, massor av blommor av stjärnmagnolietyp (M.stellata) men plantan betydligt större, blir ett måttligt träd. Härdig och anspråkslös, lättodlad. Ett säkert kort och mycket vacker.
x loebneri ’Merrill’. Vita blommor i massor, liknar annars ’Leonard Messel’ men blir större. Härdig och anspråkslös, lättodlad. Ett säkert kort.
obovata (Junimagnolia). Blir ett riktigt stort träd. Blommar på senvår och försommar med härligt doftande vita blommor som dessvärre oftast sitter högt
uppe i trädet. Härdig.
sieboldii (Buskmagnolia). Lysande vita blommor med mörkröda ståndare. Detta gäller för de bästa formerna. Det finns också former som har blekrosa eller gula ståndare vilket inte alls är så anslående. Försök om möjligt få tag i någon av de bättre. En bra namnsort är ’Pride of Norway’. Varierar rätt mycket eftersom den ofta frösås av de rikligt producerade fröna. Blommar senare på våren och utåt sommaren, ibland ett litet andra flor. Härdig och bra, inte för torr växtplats. Utmärkt för lite kallare lägen, särskilt om man inte kräver blomning på bar kvist.
x soulangeana (Praktmagnolia). ”Urmagnolian” alltsedan den först hybridiserades 1820. Universitetsmagnoliorna i Lund är de mest kända. Finns i massor av namnsorter och ospecificerad. Var noga att köpa en namnsort om du önskar en viss färg, finns allt från vit till mörkröd. Blir efterhand en riktigt stor buske. Hyggligt härdig. Några bra och populära sorter är;
’Brozzonii’ (vit med lite rosa) ’Alexandrina’ (vit med röda markeringar) ’Lennei’ (purpurfärg på kronbladens utsida, vita på insidan, växer kraftigt
men lite ”slängigt” ’Rustica Rubra’ (djupröda blommor, rundade), växer kraftigt, ger ett ”robust” intryck ’Lennei Alba’ (vita blommor)
sprengeri ’Diva’. Djupt rosa, mycket vacker blomma, tidig, blir stort träd.

Gränsfall i härdighet.
stellata (Stjärnmagnolia). Vit till rosa, prästkrageliknande blommor, tidigblommande. Kompakt, oftast måttlig storlek, mycket rikblommande.
Bra namnsorter är ’Centennial’ (vit), ’Waterlilly’ (vit), ’Royal Star’ (vit) och ’Jane Platt’ (rosa).
tripetala. Vita blommor som inte har särskilt behaglig doft, ej så tidig. Mycket stora imponerande, dekorativa blad. Mycket härdig, blir stort träd.
x wieseneri. En hybrid mellan M. obovata och M. sieboldii där de bästa egenskaperna förenas. Blommor medeltidiga, vita med röda ståndare. Mycket väldoftande. Måttligt stor buske, härdig.
wilsonii. Hängande vita blommor med mahognyfärgade ståndare, citrondoft. Mycket fin, blir en stor buske om den trivs men tyvärr lite tveksamt härdig.
’Yellow Bird’. Gulblommande med blommor som i någon mån döljs i bladverket. Stor buske eller litet träd, lite oregelbunden växt. Mycket härdig, bra, men ’Ingemar’ är ett bättre val bland de gulblommande.
Yellow Lantern’. Gula blommor, inte allra djupaste färg, men stora (höga), välformade. Härdig. Blir stor buske eller litet träd.